Gleerups レビュー 22

Sämsta möjliga matteboken någonsin, massa fel, dåliga frågor som inte tränar ens förmåga, lärarna använder denna boken endast för dem har ett avtal att vi skulle få gratis böcker om vi testade dom. Utöver det vill inte en enda människa i denna skolan och jag vågar påstå andra skolor ha detta läromedel. Ni måste reformera ert läromedel, speciellt matten. Fixa detta. Skäms på er som kan inte göra ert jobb.

Gleerups... Finner inga ord. Skolan brukade vara något man längta till, nu är det en mardröm. Jag vill bara goona ifred så hör man horläraren säga ta upp gleerups. Direkt så kommer vågor av självmordstankar och goon lusten försvinner. Hatar gleerups, kommer d-dosa gleerups. Hade betalat stora summor för att utrota gleerups från existens. Slukke hemsida

gleerups - genvägen till självmord
ja vaknade en tisdag morgon och ville redan lägga goonen. men min efterblivna syster kom in i rummet. så ja tog på mig brallerna och stack till skolan. ja va fortfarande goon sugen när ja satt i klassrummet. vi hade so och hor läraren bad oss ta upp datorerna och söka på...gleerups. ja drog fram snabeln och sprutade ner alla me min hemgjorda grädde. sen skrek fitthästtjejen att hon va rädd. så ja tog fram min 200 pumpshotgun och klippte henne som prime mongral. men annars tycker ja att de är en ganska bra hemsida

Jag blir helt döende av Gleerups. Jag sitter på min lektion och tänker på five nights at diddys och sen säger gay läraren att vi ska jobba på gleerups, då tappar jag det helt, vi jobbar i 67 minuter och jag börjar tänka på att epstien bouncar på min lap och då blir jag lite gladare. Sen ser jag hor fit gleerups och då vill jag bli repad av 5 stora svarta män och ta livet av mig. Annars är det väll en okej sida

NI SUGER!!!!! HAR FEL PÅ FLERA SAKER OCH MATTEUPPGIFTER

Jag vaknade en vanlig skoldag klockan 06:07 och gjorde mig i ordning. Jag tog bussen som vanligtvis kom sent, men den här gången höll bussen tiden..Jag kom fram till skolan och vårat första ämne var SO, Historia. Det började som vanligt med att våran efterblivna mentor som knappt kan prata svenska började prata om vad vi skulle göra och då så sa hon att vi skulle öppna datorerna och söka upp...Gleerups. Jag hade aldrig hört talas om det innan men jag kände en stark rädsla i bröstkorgen. Jag sökte upp gleerups på google och gick in på sidan, Min dator började skaka och sen började marken skaka direkt efter, sen från ingenstans kom självaste djävulen upp ur datorn och berättade för mig hur han använde gleerups som sin starkaste tortyr metod i helvetet. Han berättade att Gleerups var en portal till helvetet och att han kommer upp till jorden var 2000 år och att det var dags för honom att komma upp imorgon. Nästa morgon vaknade jag och samma sak hände i skolan, fast den här gången skrev jag in koden, och då öppnades självaste datorn till en enorm portal som sträckte sig över mig och drog ner mig i helvetet.

Så basically jag är i helvetet just nu tillsammans med epstein och jeffrey dahmer, mina broskis

När jag började använda gleerups vändes mitt liv uppochner, hela min familj lämnade mig, jag fick aids och autism. Till och med min fucking hund stack. Dessutom har jag börjat drömma hemska mardrömmar, epstein gör hemska saker med mig i en bio och på duken är geerups uppe.

Varning för denna hemsida!!!!! Jag öppnade denna hemska hemsida på svenska lektionen och det kändes som om nån satte en pil i hjärtat. Det var HEMSKT!!!!! Min svenska lärare bokstavligt talat slog mig på röven när jag smällde igen datorn och stängde portalen till denna hemska hemsida. Läs ALLTID omdömena innan ni går in på nått. Lita på mig, ÖPPNA INTE GLEERUPSPORTALEN!!!!

Jag öppnade hemsidan och då kom folk med gleerups tröjor och började råna mitt hus och implanterade en dödlig cancer

Till gleerups, djävulens avkomma i ett skol verktyg.

På den första vackra sommardagen som solen sken starkt och vinden blåste jämt kändes det som jag levde i himmelens rike. Då fick jag en grov känsla av rädsla i de mörkaste djupet av mitt hjärta men som jag inte då visste vad var känslan var grundade i.

Kl 8:15 sätter jag mig ner på dem kalla icke bekväma tortyr stolarna vid namn skol stolar. Min svanskota känner dunkar av smärtor varje gång mitt hjärta bultar och blodet försöker ta sig förbi stolen och mitt skelett. Jag trodde detta skulle vara en helt vanlig (vilket som jag menar dålig) skoldag. Läraren började orera om något ämna som jag inte gav någon vilja till att lära mig. Då sa hon dem nio orden som som skulle döma mig till ett liv av tortyr, dem lydde "öppna upp gleerup och skriv in koden på tavlan". Under tiden jag öppnade datorn blev rädslan i mitt hjärta bara störa och starkare. Bara när jag hade nått google kändes det som ett åskoväder av de sista tankarna av andra världskrigets soldater i mitt hjärta. När jag hade skrivit in gleerups i google hade känslan svämmat över mitt hjärta och spridit sig i hela min torso. När jag öppnade webbsidan kändes alla vägar i salen vara mig så nära att jag tappade förmågan att andas och dem kom bara närmare och närmare tills jag kände mig som smör i en dubble macka. Då satt jag där, såg vanlig ut för alla andra men kände mig som en skorpa av mitt föra själv. När lektionen var slut kändes allt normalt igen och inget under hela resten av skol dagen, vi använde inte häller gleerup under resten av dagen.

Efter dem sista lektionen satte jag mig på min cykel och tog vägen hem. Det kändes nästan som att luften hade försvunnit för oavsett åt vilket håll jag cyklade kändes ingen vind mot min hy. Jag hade cyklat nästan hella vägen tills den sista kurvan som skulle leda till en liten nerförsbacke under en bro, men när jag svängde rund kurvan var det som att bron aldrig hade funnits. Min kropp kändes gå upp trots att det bara var rakt fram för hur van den var med att åka neråt här. Det kändes som att alt jag har vetat har varit en lögn, jag har åkt här i flera åt, jag har sett denna bron byggas. Det tog en vecka så dem kunde inte ha rivit den på under en skol dag. Nu var det bara ett övergångsställe över vägen och personer använde det som ingenting. Jag behövde stanna och sätta ner foten så jag inte tappade min balans eller svimma av. Då kom det en äldre dam fram till mig och frågade om alt var okej. Jag kunde inte svara, mina ögon var fast limmade på övergångsstället. Utan att besvara henne cyklade över, Jag försökte lura min hjärna med svar men inget var lagom rimligt för mig att lite på. Jag fortsatte hem men min hjärna släppte inte bron.

Jag låste fast cykeln och skulle låsa upp dörren men den var inte låst. Jag tänkte att det måste bara vara att någon av mina föräldrar var hemma men när jag kom in så svarade ingen när jag sa hej. Jag blev lite förundrad men jag tänker dem är nog bara uppe och gör någonting. men jag hittade ingen. Jag skrev till mina föräldrar och började fortsätta leta runt efter dem. Då fick jag tanken om att vi kanske hade fått inte inbrott men inget hade försvunnit eller gott sönder. Min förvirring blev långsamt till skräck. Trots att jag redan hade sett att inget hade blivit taget så började saker plötsligt försvinna när jag inte såg. Min mammas jacka var borta, min pappas dator försvann och ingen cd spelare i min systers rum. Jag blev så förvirrad för jag hade sett dem så fort jag kom hem men nu var dem borta. Jag ringde och ringde mina föräldrar om och om igen, inget svar. Jag Men till slut lyckades jag få min mamma på mobilen. Jag frågade var hon och pappa hade varit men jag fick bara ett ord ur henne "gleerups". Jag fick en klump i magen som kändes som bly. Jag bläddrade igenom många böcker, varje sida, bara ett ord,"gleerups". När jag kollade bort Försvann till och med böckerna. Varje webbsida video på youtube var om gleerups tills den sa "inga resultat för youtube". Efter ännu en minut var det bara gleerups på min mobil. alla webbplatser, alla appar, bara gleerups. Nu var jag i helt panik. Jag skulle fråga granarna. Jag sprang till dörren, drog på mig jackan och öppnade dörren. Där var det något, mer förfärligt änn ett monster, mer förfärligt än döden sjäv men ändå det minnsa någonsin men kändes störst.

Det var ingenting bakom dören. Inte rymden, inte mörker, inte ljus. Bara ett vakuum som åt upp allt den kunde få. Jag försökte stänga dörren med den var inte där. Hela huset hade försvunnit.Jag stod på inget, höll i inget och hade inget kvar förutom min dator och mina tankar. Men det räckte inte för alltid för efter någon minut kända jag hur alla mina känslor rann från mig som sand. Nu, bara en grupp av muskler, skelett och och skinn med lite koordination kvar ligger jag här, med bara ingentinget kvar som vänn och skriver denna reviewn
mvh ingemar

Jag tycker att gleerups är helt okej för att jag inte fick så mycket fakta där fast den kan ändå vara bra om man behöver lite lätt fakta snabbt.

Gleerups gjorde att min mormor åt upp min lillebror. skriven av robin på olivias kont

Jag får självmords tankar när läraren tar upp att denna hemsida ska användas. det är så mycket fel på sidan, jag kan inte sätta mitt finger på exakt vad, men vad jag vet att jag kan sätta fingret, så är det gleerups chefs hål i baken.

mitt liv försvann in i gleerups portalen. Min kropp förendrades och blev en såkallad skinwalker... Min mamma dog och jag tappa min personlighet och blev en helt annan person. Den här appen är gjord för att lära barn skolans ämne men ändrar om dem till hemska personer. Jag började få flashbacks till vietnam kriget och jag inledde mitt värsta kapitel i livet någonsin. Min farfar ringde och sa att han blev blackmailad av gleerupsportalens vakter. men sen kom jag på att min farfar dog för 25 år sedan. Mitt liv funkar inte att leva i nu jag känner mig iaktagen hela tiden och det kommer vara så länge till TRO MIG ÖPPNA INTE GLEERUPSPORTALEN!!!!!!!!!

Sedan jag började använda gleerups har allt bara fallit sönder. Det är svårt att sätta fingret på exakt när det gick fel — kanske var det de första små missförstånden, kanske var det mina egna förväntningar som var för stora — men nu känns det som om varje liten grej är en spricka som sakta sprider sig över hela mitt liv. Det som en gång var förtroende och värme har förbytts i tystnad och tomma blickar. Människor som jag trodde fanns där försvinner gradvis från mina samtal, mina meddelanden blir längre och flackar, och det finns ett vakuum där relationer brukade vara.

Det gör ont att erkänna hur lätt allt bröts. Jag blev övertygad att jag gjorde något bra — att jag hittat ett verktyg, en väg, något som skulle förenkla eller förbättra. I stället verkar det ha blivit katalysatorn till ensamheten. Folk som brukade skratta åt mina dåliga skämt scrollar förbi, vänner som ringde väntar nu flera dagar innan de svarar, familjens sms blir kortare. Jag har försökt förklara, försvara, förminska mina egna ord — men det gör ingen skillnad; fortfarande finns där en distans som inte går att flytta igen.

Det mest hjärtskärande är kanske tystnaden från de små sällskapen i hemmet. Mina husdjur, som tidigare väntade tålmodigt vid dörren och tröstade mig med sin närvaro, verkade plötsligt hålla sig på avstånd. Inte av illvilja — djur är enkla på det viset — utan som om även de kände något förändrats i mig; som om en osynlig barriär byggts upp mellan oss. Att se en katt eller en hund som tidigare lagt sitt huvud i mitt knä nu dra sig undan är ett slags fysisk påminnelse om hur allting glider ifrån mig.

Recensioner brukar handla om funktioner eller service, men den här blir istället en redogörelse för förlust. Det handlar inte bara om buggar eller missade meddelanden — det handlar om konsekvenser. Hur en till synes oskyldig förändring i mitt dagliga flöde öppnade upp gamla sprickor i mig som jag inte visste fanns. Hur små missförstånd förvandlades till misstankar och hur distansen blev normaliserad. Varje gång jag loggar in nu fylls jag av en tung insikt: att vad som var tänkt som hjälp i slutändan snodde bort något som inte gick att få tillbaka.

Jag vet att recensioner ska vara sakliga, jämförande, användbara för andra — men hur kan man formulera detta utan att låta patetisk? Hur ska jag förmedla en sorg som mer liknar en långsam förlust än en enkel irritation? Kanske är det här det rätta sättet: att beskriva hur en tjänst påverkar människors vardag på det mest fundamentala planet. För mig var det inte bara praktiskt. Det blev personligt. Det blev en spricka i tilliten som spred sig som ringar i vatten.

Till slut är det inte bara tjänsten jag vill att läsaren ska se — det är vad som hände efter att jag grep efter den. Att mina försök att förbättra min situation istället lämnade mig mer sårbar. Att det inte är ett enkelt ja eller nej vad gäller rekommendation; för vissa kanske den här tjänsten fungerar helt utan problem. Men för mig var priset högt: relationer som tynade bort, sällskap som drog sig tillbaka och en ensamhet jag inte kan ignorera.

Godnatt gott folk.

Min vän Axel öppnade Gleerups och hela hans liv kollapsade. Hans mamma försvann spårlöst i inloggningsportalen och har inte synts till sen dess. Hans pappa fick sparken från jobbet samma dag , tydligen på grund av “för mycket exponering för Gleerups”. Axel själv blev så överviktig av all tröstätning att hans säng numera har jordens egen gravitation. Gleerups är inte ett läromedel, det är en förbannelse.

Så dålig sida. Stackars barn som behöver använda denna sida.

Den absolut sämsta systemet för digitala läroböcker med obegripliga id system istället för sidor. Kommer aldrig köpa en till bok här och rekommenderar alla läsare att hitta en annan webbsida och göra det samma.

det står fel på frågorna och text har mycket fel i sig

sämsta sidan, dåliga frågor, dåliga texter